h1

Två kurser, två fartyg

augusti 28, 2012

Jag har nyss lånat två böcker på Göteborgs Universitetsbibliotek för att orientera mig lite i vad kidsen får sig till livs på sina utbildningar. Båda böckerna är antologier som används i grundutbildningar vid universitetet och som således har bäring på det bemötande människor får i kontakten med soc ala myndigheter och vårdinstitutioner. Böckerna heter ”ADHD/DAMP – en uppdatering”, redaktör Vanna Beckman, och ”Diagnosens makt”, redaktör Gunilla Hallerstedt, och de representerar två vitt skilda syner på fenomenet neuropsykiatriska diagnoser.

image

Jag har inte mer än hunnit kolla på böckerna ännu, men vissa drag är förstås väldigt enkla att urskilja. ”ADHD/DAMP – en uppdatering” är en praktiskt orienterad redogörelse för medicinsk forskning varvad med handfasta råd till sådana studerande och yrkesverksamma som kommer att komma i kontakt med individer med (eller i eventuellt behov av) diagnos. Författarna är neurofysiologer, farmakologer, psykiatriker och så vidare, och den ton i vilken läsaren presenteras för innehållet är självklar och självsäker. Kapitlen heter sådant som ”Om hjärnans kemi vid ADHD” (Elias Eriksson, professor i farmakologi) och ”Om socialisationen vid ADHD” (Sten Levander, professor i psykiatri och Kirsten Rasmussen, professor i psykologi).

Den andra boken, ”Diagnosens makt”, är metabetraktelser över neuropsykiatriska diagnoser och hur de växer fram, byts ut mot varandra över tid, hur de ständigt finns invävda i de olika typer av common sense som dominerar i olika eror och på olika platser i världen, och hur de tenderar att skifta beroende på vilka intressen som dominerar sjukvården. Diagnosernas koppling till samhällelig normalitet är ett genomgående tema i artiklarna och diagnoserna sätts oavlåtligen i historiska kontexter. Tonen är kritisk och gör inte anspråk på att förklara några sjukdomstillstånd eller ge riktlinjer i bemötandet av individer med eller utan diagnos, utan avser nog snarare förse sin läsare med ett kritiskt sinnelag inför den självklarhet  med vilken de neuropsykiatriska störningarna, sjukdomarna, handikappen et cetera presenteras i publikationer såsom ovanstående ”ADHD/DAMP – en uppdatering”.

Jag har valt just dessa böcker på grund av att de representerar de två tankeriktningar som dominerar diskussionen om NPF, och som ibland kallas ”biologism” och ”sociologism”. (De kallar inte sig själva så; båda beteckningarna är sådana de givs av sina meningsmotståndare.) Då böckerna diskuteras i allmän debatt framstår det som om de båda perspektiven är varandra uteslutande och att man inte kan välja båda två. Praktiker i bekantskapskretsen som jag pratat med, både bland läkare och psykologer och lärare och socionomer, ger för handen att det stämmer; man kan inte både vara bokstavstroende biologist och kritisk sociologist.

Jag kommer att återkomma om båda böckerna. Och så här är det då jag läser: jag tror på allt jag läser, vare sig det är fantasyromaner, pixiböcker eller vetenskapliga artiklar. Tror jag inte på det orkar jag inte med det och bara går därifrån. Jag är inte kritisk. Jag tänker tro på alltihop, både Hallerstedts och Beckmans ansträngningar, och jag tänker banne mig få ihop det också. I vissa fall sker i min lläsning något som ”liknar” kritik; det står nämligen inte ovan mig att faktiskt kunna iaktta de vis på vilka texternas interna meningsflöden är ordnade, vilka möjliga tankar som utesluts och vilka som blir möjliga bara man ändrar lite grann. Återkommer i ämnet framöver.

4 kommentarer

  1. […] fortsättning på min läsning av två fackböcker om ADHD. […]


  2. […] förra seminariet befann sig lades innan det neuropsykiatriska genombrottet så var en av de där två grupperna mer än välrepresenterad här, även om avhandlingen handlade om DAMP-diagnosen som nu inte varit […]


  3. […] förra seminariet befann sig lades innan det neuropsykiatriska genombrottet så var en av de där två grupperna mer än välrepresenterad här, även om avhandlingen handlade om DAMP-diagnosen som nu inte varit […]


  4. […] där med ”biomedicinskt” kontra ”sociologistiskt” perspektiv på sjukdomsstatusen hos de neuropsykiat…(NPF) är en debatt som fortsätter med att inte kunna föras. I dagarna är det en dialog i […]



Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: