h1

Autistisk teori 4: Hjärnan, piktografen

maj 14, 2013

Vad är perception egentligen? Och: kan den vara mer eller mindre adekvat, mer eller mindre verklighetstrogen? En blind person har förvisso mindre adekvat syn i det att den inte kan orientera sig efter ljusets egenskaper på samma sätt som en seende. Men synen, som sådan, är inte ett passivt mottagande av visuell information, inte för de seende heller. Synintryck, såsom alla sinnesbilder, skapas i våra hjärnor. Sinnesbilden som sådan är inte världen, är inte det sedda eller hörda – det är en av hjärnan skapad fantombild, men en där det sedda har lämnat spår.
Hjärnan är alltså inte bara mottagare av data utan är främst en kreatör av bilder. Som kreatör arbetar den på ett råmaterial av sinnesdata intaget genom organen. Dessa sinnesdata är egentligen även de artificiellt skapade – nämligen skapade av organen utifrån organens egna förutsättningar att reagera på stimuli, och därefter vidareskickade till hjärnan, det centrala nervsystemet, där det omvandlas till en bild. Även ett ljud är en bild i denna mening – det är något som skapats av hjärnan av ett råmaterial bestående av den frekvens i vilken trumhinnan dallrar då den utsätts för luft som rör sig i en frekvens som förmår få den att dallra. För stora eller för små vibrationer får inte trumhinnan att vibrera, kan således inte skickas vidare till hjärnan för att där göras om till ljud/sinnesbilder.
Organen väljer alltså ut ett skikt av världen, en tunn skiva av allt det där som myllrar omkring en, de låter det som finns där bli en ström som skickas vidare inåt, mot den fettbaserade biologiska maskin som besitter förmågan att utifrån denna ström skapa en bild. Bildens natur är att vara just bara en bild. Inte en bild av något, bara en bild. Ingen representation. Hjärnan är en maskin som utifrån sina förutsättningar skapar bilder. En piktograf.
Bilderna använder vi för att orientera oss i världen. Men vi kommer aldrig åt de objekt som är deras källa; vi har tillgång till dem endast genom mediering via våra organ och hur dessa organ ordnar de processer medelst vilka bilderna framträder. Nervsystemet är en bildmaskin; den gör audiella bilder av luftvågor, visuella bilder av elektromagnetisk strålning, olfaktoriska bilder av kemiska substanser, taktila bilder av mekaniskt tryck. Och bilderna, eller den ständiga strömmen av föränderlig bildkreation i nervsystemets dialog med omvärlden, är vad som orienterar hela systemet i dess framlevande i denna omvärld. Så blir perceptionen en komponent i den mänskliga kognitionsfigurationen.
Härifrån utgår mina vidare formuleringar om autistisk teori; perception, autistisk som neurotypisk, handlar om producerandet av bild. Hur bilden skapas, och hur denna bild utger sig för att förhålla sig till en omgivande värld, blir en del av den autistiska teorins uppgift att försöka begripa och framvisa.

6 kommentarer

  1. Här kan det också vara kul att tänka efter hur omvärlden har konfigurerats av mänskliga samhällen efter en viss piktograf som bland annat gör det väldigt svårt att orientera sig och ta in adekvat information om man är blind. Det anses till och med vara ett specialfält inom design att tänka sig användare utan syn. Men hur skull en arkitektur ha sett ut för ett mänskligt samhälle helt utan syn? Spekulativ arkitektur! Eller då för att hålla sig till bloggens ämne — hur skulle en helt autistisk arkitektur se ut?

    Kanske går det att vända på frågan också. Är till exempel datorteknologin en teknologi utvecklad för en autistisk piktograf? Det är ju en överväldigande andel autister som bidragit till dess utveckling, men kanske kan de senaste 20-30 årens utveckling inom HCI med grafiska gränssnitt vara ett sätt att anpassa den autistiska beräkningsmaskinen till andra neurotyper än de som är vanliga bland programmerare?


    • 😀


      • det stämmer ju! såklart! kanske kan man rent av betrakta äldre former av ikt som autistisk arkitektur? bara gränssnittets utgångspunkter, att tolkande av varje form av kroppspråk utgår, är ju väldigt o-neurotypiskt. kan man rent av betrakta datorteknologi som autistisk arkitektur?

        kanske har jag fel, men det känns som om alla ansträngningar att utveckla internet sen 90-talet har handlat om att göra det mer neurotypiskt. återföra det till det analoga (postdigitalitet) och öka bandbredden (och därmed reterritorialisera den neurotypiska kognitiva tolkningsramen på gränssnittet). skulle vara intressant att veta om den på nätet ännu väldigt aktiva autistkulturen lägger anträngningar vid att utveckla nya kommunikationsgränssnitt anpassade efter den autistiska piktografen? de flesta forum jag känner till är extrem enkla, bara ren text.


      • Det kanske också till viss del handlar om en ”performance” av icke-autism eller neurotypisk normalitet, och en sorts fobi för sin egen potentiella autism, i likhet med det heterosexuella yttrandet av homofobiska män.

        Då kan man ju urskilja en rörelse inom gränssnittsdesign som handlar om en sorts hypermänsklighet. Det ickeautistiska är mänskligt, humant, organiskt — värdeladdade ideal perfekta för marknadsföring.

        Genusaspekten dessutom. Se till exempel reklamfilmen för Facebook Home som visar kvinnor som har roligt på olika normala mänskliga sätt.

        Tjejer fostras till att vara rädda för matte och terminaler. Men de första programmerarna var kvinnor. Jag har hört många kvinnor som tidigare har jobbat med autistiska gränssnitt och funnit dem effektiva jämfört med de peka-och-klicka-gränssnitt de bytts ut mot. De talar om detta med trots — ”jag är minsann inte rädd för tangentbordskombinationer och terminaler”.


  2. […] The aeon of Aion. Kairoskopisk perception och mångdimensionellt pussel. Plötsligt är du redan en del av det! « Autistisk teori 4: Hjärnan, piktografen […]


  3. […] de presenterar; det är en bild som i egenskap av sig själv påverkar sin betraktare, alltså sin piktograf, oavsett vad den föreställer. Känslorna vi hör i musiken är inte underordnade någon orsak, […]



Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: