h1

Autistisk teori 7: Att spåra ett samhälles kognitiva norm

maj 29, 2013

I den förra posten hävdade jag att:

-Det sätt att tänka som dominerar under en given historisk period bestämmer vilka system som tillsammans bildar en diagnos.
-Varje ”symptom” utgörs av ett avvikande från en norm (annars skulle de inte vara patologiska)
– Normen sätts utifrån vilken profil det normgivande samhället är konstruerat för.

Hur kan man spåra ett samhälles kognitiva norm? Hur kan man finna och synliggöra de normer som genererar patologier? Jag menar att man kan finna dem genom att undersöka de kanaler där avvikandet från denna norm kan artikuleras, och hur denna artikulering behandlas. Jag tänker att det finns 1) en ordning där avvikande kan (men inte bör) artikuleras, 2) en annan där avvikande får artikuleras (utan att särskild belöning utgår för den saken) och 3) en där avvikande bör artikuleras (med vilket jag menar att artikuleringen ges någon form av social belöning).

Den första ordningen – där avvikande kan (men inte bör) artikuleras – är en av brott. Brott kan betyda lagbrott, men också andra typer av sammanbrott. Vi vet att aspergare och adhd-skallar är gravt överrepresenterade vid fängelser och att dessa individer är mer utsatta för psykisk ohälsa rent allmänt. Många neuronauter har över lag svårt att finna sin väg in i systemet. Omvänt så är också diagnosen i sig ett sätt att få legitimitet för sitt avvikande. Många människor, såsom jag själv, har känt sig oändligt lättade av att få en diagnos som kvitto på avvikandet. Men egentligen betyder den ju ingenting speciellt – bara att den egna hjärnan passar in på en checklista över yttringar, om vars orsak man inte vet någonting. Dock har ens brott givits en begriplig inramning.

Den andra ordningen – där avvikande får artikuleras (utan att särskild belöning utgår för den saken) – är en där olika genrer ställts till förfogande eller formats spontant för att kunna bryta mot normen. Jag ger strömningarna i denna ordning epitetet genrer på grund av ordets rot, gen, det vill säga reproduktionens grundläggande enhet – genrerna är över tid någorlunda sammanhängande men föränderliga successioner av yttringar. Här finns de yttringar som är samhälleligt premierade, till skillnad för den föregående ordningen. Konst är en genre där normbrott tillåts och normen således kan bli synlig. Diagnoser är en, som i exemplet här ovan (där genren används för att förklara brott eller annat avvikande). Livshistorier, av det slag man finner kontinuerligt framskrivna på de tusentals personliga npf-bloggarna på nätet, är en annan. Man kan även utifrån sitt avvikande driva intressepolitik, alltså bilda en förening och driva frågor, så länge avvikandet finns infogat i ngon annan samhälleligt legitimerad genre.

Den tredje ordningen – den där avvikande bör artikuleras (med vilket jag menar att artikuleringen ges någon form av social belöning) – uttrycks i form av ideal, oftast då i form av genialitet i någon form. Ibland funkar avvikaren bättre än neurotypen inom ett speciellt område. Då får vederbörande en särskild aura som är förbehållen det väldigt speciella och unika – den är ett geni, som tänker annorlunda/skapar något orginellt/gör större fysiska prestationer/utmärker sig positivt på annat vis. Ja, ni vet, alla de där som brukar förekomma på såna där listor som då och då publiceras i kvällspressen då man försöker skapa en ”positiv” bild av handikapp: ”Visste du att de här personerna har ADHD?” (alternativt ADD, asperger, autism, bipolaritetssyndrom el.dyl.). Steve Jobs, Albert Einstein, Bill Gates, Michael Phelps och så vidare.

Ja, nu vet ni. Se så, ut och analysera normer nu, små vänner! Eller hitta på några fler sätt själva. (Men om ni hittar på mer så måste ni berätta det för mig i kommentarsfältet!)

One comment

  1. […] The aeon of Aion. Kairoskopisk perception och mångdimensionellt pussel. Plötsligt är du redan en del av det! « Autistisk teori 7: Att spåra ett samhälles kognitiva norm […]



Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: