Posts Tagged ‘Kognitivt system’

h1

Hyperkognitivt lexikon: Kognitivt system och Kognitionskonfiguration

april 23, 2013

Begreppet kognitivt system betecknar vilket levande system som helst, alltså alla levande varelser. Vanligtvis brukar vi då tänka på varelser inom djurriket, men begreppets uppfinnare, biologerna Humberto Maturana and Francisco Varela, menar att begreppet kan åsyfta varelser inom alla de tre biologiska eukariotiska domänerna; djur, växter och svampar. I verket ”Autopoiesis and Cognition. The Realization of the Living” (1980) skriver de: “Living systems are cognitive systems, and living as a process is a process of cognition. This statement is valid for all organisms, with or without a nervous system”. De öppnar därmed även för en än vidare definition av liv; vad som helst som fungerar som ett kognitivt system kan också definieras som liv. Rörelsen är ganska radikal då den, åtminstone teoretiskt, pekar bortom organismerna mot andra system som hypotetiskt liv.

Kognition åsyftar det vis på vilket ett levande system relaterar till sin omgivning och är en konsekvens av hur det interagerat med denna omgivning. Då kognitionen alltså är en konsekvens utgör den även själva systemets möjligheter att vidare adaptera (anpassa sig) till speciella miljöer. Hos Maturana och Varela är kognitionen en konsekvens av autopoieses (”självskapande”), som de anser driva hela evolutionen; varje system framskapar förutsättningar för sitt vidare överlevande i dialektisk relation till sin miljö, men den skapar även ett visst överskott av funktioner av vilka vissa i sig kommer att visa sig vara evolutionärt användbara  (i så fall finns de kvar hos systemet)och andra inte (då försvinner de gradvis). Detta överskott är en del av deras teori om evolutionär drift, en reaktion mot den gamla Darwinistiska evolutionsläran där varje egenskap hos en art är ett direkt svar på krav som ställs från miljön. Evolutionär drift ger en mindre linjär och mer komplex bild av evolutionen, då varje kognitivt system innehåller ett överflöd av potentiella framtida anpassningar till miljön.

Hos Maturana och Varela är det primärt större linjer som åsyftas då man talar om kognitiva system; biologiska släktlinjer, arter, stammar. Dock är inte ordet ”system” exklusivt för successionslinjer utan tillämpas lika gärna på individer; det är primärt så ordet förekommer då jag använder det här på Hypertunneln. Varje person är ett kognitivt system. Precis hur detta kognitiva system relaterar till sin miljö är vad jag kalla kognitionskonfiguration, av vilket följer att de normavvikande kognitionssätt vi återfinner hos människor – autism, ADHD, dyspraxi, dyslexi, Aspergers, Tourettes med flera – helt enkelt utgör olika kognitionskonfigurationer.

Jag vill använda orden kognitivt system respektive kognitionskonfiguration för att de är så rena, så befriade från förutfattade meningar och värdering. De är både abstrakta och konkreta på en gång; de lägger inget tvång på det som åsyftas, men förklarar ändå vad de är. Detta gör det möjligt att tala om de olika kognitionsfigurationerna in0m ramen för det jag kallat biologism noveaux (ett icke-linjärt och icke-teleologiskt sätt att förstå och argumentera med biologin som förklaringsgrund) och öppnar vackra möjligheter mot det jag just namngivit autistisk teori (att analysera hur normavvikande kognitionskonfigurationer är med och bygger upp och konstruerar vår gemensamma värld).

öppnar dessutom möjligheter

h1

Hyperkognitivt lexikon: Kairoskopi

november 18, 2012

Ordet kairoskopi är sammansatt av orden Kairos och postfixet –skopi och refererar till den hyperperceptives kognition, dvs hur den uppfattar världen genom sina sinnen (inte bara synen).

Kairos är ett antikt grekiskt ord som refererar till tiden som ögonblick (”just nu”) och begrips vanligtvis i relation till Kronos, som refererar till tiden som linjärt förlopp. Då Kronos tid är förutsägbar och enkel är Kairos tid kontingent och kaotisk. Jag vill också i detta fallet hävda att kronologisk tid är vanans och beräkningsbarhetens tid emedan kaiorologisk tid är handlingens och upplevelsens tid.

Efterledet –skopi är samma ord som i teleskop, mikroskop eller stetoskop; det refererar till hur en mottagare (i det här fallet de mänskliga sinnena) behandlar stimuli (i detta fall alltså sinnesinformation, såsom rörelse, ljus, ljud).

Ett kairoskopiskt orienterat nervsystem är alltså en som inte primärt orienterar sig i världen medelst vana eller rutin, utan i en ständig nu-orientering där man främst litar till den ögonblickliga information som finns i nuet. Då det kronoskopiskt kalibrerade systemet tenderar att bevara befintliga strukturer och mönster i verkligheten tenderar det kairoskopiskt kalibrerade i stället till att ständigt generera nya strukturer och mönster.

Alla hjärnor, mänskliga eller ej, behöver både kronoskopiska(vanebaserade, strukturbevarande) och kairoskopiska (kreativa, strukturgenererande) funktioner. Utan kronoskopi skulle allt ständigt vara kaotiskt, utan kairoskopi skulle aldrig något nytt hända. Vissa hjärnor – hyperhjärnorna – är alltså de mer kairoskopiskt kalibrerade.