Posts Tagged ‘Likes’

h1

Svart

januari 13, 2012

Annat jag tycker om är svart, själva fenomenet. När ingenting, som ställs i en speciell konstellation, genererar någonting. Det någontinget kan inte finnas utanför själva konstellationen. Det fanns inte innan den, och det finns inte heller kvar efter den. En instans av svart är förstås den färg som givit svart dess namn. Jag kan inte påstå att jag gillar den; det finns inte mycket att gilla. Svart i sig är snyggt endast då det uppträder tillsammans med något annat: man kan, då man klär sig, vända uppmärksamheten från individuella plagg och i stället mot silhuetten genom att klä sig i svart, eller så kan man göra svart vackert genom att kombinera den med en färg som är vacker i sig. Preussiskt blå och svart är fantastiskt. Man kan också inreda sitt vardagsrum helt svart; då vänder man uppmärksamheten hos den som är i rummet mot ytor och ljus istället. Det är jäkligt svårt, och ointressant, att förlora sig i det svarta i sig. Jag tror inte att man riktigt kan det.

Jag tror vidare att den kromatiska instansen av svart börjat ingå i ett nytt ontologiskt register de senaste femton åren. Saker tillverkade av människor har börjat vara svarta på ett nytt sätt. (Jodå, det är visst ett nytt ontologiskt register även om det är människotillverkat och perceptionsbundet. Epistemologi är bara en underavdelning till ontologi. Och det subjektiva är bara en division av det objektiva.) Jag försökte ett tag ha en tumblr-blogg om saken, men det blev snart tråkigt. Bilder på svarta kök eller svarta gunghästar funkar liksom bara en gång. Sen har man fattat grejen. Och de är som sagt inte så snygga i sig.

Ja, jag tror det är vad jag vill ha med mig efter den här posten; att jag gillar svart, men inte är övermåttan förtjust i dess kromatiska instans, i alla fall inte undantagen från dess egna synestetiska egenskaper.

h1

Filosofi/Skymning

januari 13, 2012

Filosofi är bra. Filosofi tycker jag om, nästan alla sorters. Åtminstone så länge man talar om filosofi i dess lite vidare bemärkelse; odlandet av ett konsekvent tänkande om hur saker hänger ihop, vad de är och möjligtvis också varför. Religioner är filosofier. Ideologier är det också.
De filosofier jag tycker allra minst om är de som försöker utesluta alla andra tänkbara alternativ istället för att försöka begripa dem i termer av varandra. Jag gillar alltså att få ihop saker, att följa med och att konstruera nytt. Jag tycker mycket mindre om den motsatta positionen; att hålla isär saker, att ståndaktigt försvara gränser och att förhindra tänkbara nykonstruktioner och mutationer. Läser man på Wikipedia om filosofi möts man av just den senare typen av definition; det är ”en intellektuell disciplin som kritiskt studerar de mest grundläggande frågorna” och att ”Philosophy is distinguished from other ways of addressing such problems by its critical, generally systematic approach and its reliance on rational argument”. Det är förstås en god beskrivning av det gängse sättet vi tänker i västerlandet och av den dominerande grenen inom forskningsfältet/universitetsdisciplinen filosofi, men den är väldigt specifik och har liksom definierat verkligheten utifrån sina egna postulat.
Well, det går ju förstås inte att göra på något annat vis, åtminstone inte om man nu råkar vara en filosofi. Skälet till att jag inte gillar den här varianten av filosofi är alltså helt personliga; jag är inte så intresserad av protektionism i allmänhet, och upphöjd till dogm blir det i mitt tycke jättedåligt. Men filosofi såsom den ser ut i sin dominerande västerländska form ser ut sådan. För mig blir problemet också att, eftersom den verkar grunda sig på den common sense som jag redan sedan mitt medvetandes gryning lärt mig språket och tänkandet genom, den så ofta ser ut att bekräfta vad jag redan tror. Då blir det så svårt att bygga nytt, eller att förstå någonting med den som inte är filosofi själv.
Ja, det var bara det just nu. Hejdå, visesimorrn. Jag kommer och väcker dig klockan sju så går du och jag till förskolan tillsammans. Jag älskar dig, lille pojk.