Posts Tagged ‘Relationism’

h1

Svart

januari 13, 2012

Annat jag tycker om är svart, själva fenomenet. När ingenting, som ställs i en speciell konstellation, genererar någonting. Det någontinget kan inte finnas utanför själva konstellationen. Det fanns inte innan den, och det finns inte heller kvar efter den. En instans av svart är förstås den färg som givit svart dess namn. Jag kan inte påstå att jag gillar den; det finns inte mycket att gilla. Svart i sig är snyggt endast då det uppträder tillsammans med något annat: man kan, då man klär sig, vända uppmärksamheten från individuella plagg och i stället mot silhuetten genom att klä sig i svart, eller så kan man göra svart vackert genom att kombinera den med en färg som är vacker i sig. Preussiskt blå och svart är fantastiskt. Man kan också inreda sitt vardagsrum helt svart; då vänder man uppmärksamheten hos den som är i rummet mot ytor och ljus istället. Det är jäkligt svårt, och ointressant, att förlora sig i det svarta i sig. Jag tror inte att man riktigt kan det.

Jag tror vidare att den kromatiska instansen av svart börjat ingå i ett nytt ontologiskt register de senaste femton åren. Saker tillverkade av människor har börjat vara svarta på ett nytt sätt. (Jodå, det är visst ett nytt ontologiskt register även om det är människotillverkat och perceptionsbundet. Epistemologi är bara en underavdelning till ontologi. Och det subjektiva är bara en division av det objektiva.) Jag försökte ett tag ha en tumblr-blogg om saken, men det blev snart tråkigt. Bilder på svarta kök eller svarta gunghästar funkar liksom bara en gång. Sen har man fattat grejen. Och de är som sagt inte så snygga i sig.

Ja, jag tror det är vad jag vill ha med mig efter den här posten; att jag gillar svart, men inte är övermåttan förtjust i dess kromatiska instans, i alla fall inte undantagen från dess egna synestetiska egenskaper.